Häpen höll jag på att trilla av stolen när jag läste stolligheter som författats av ansvariga för flyktingmottagande i Järfälla kommun.
Det var i början av december 2010 jag snubblade över dokumentet ifråga, i samband med att jag ville läsa på och bli så insatt som möjligt inför kommande möte i kommunfullmäktige, då budget för 2011 skulle beslutas.
I kommunens verksamheter är det viktigt att man följer upp kvaliteten. Skattepengar ska inte slösas, så kontinuerliga uppföljningar bör göras för att upptäcka och kunna sätta in åtgärder om verksamheterna inte håller måttet.
Därför har man kvalitetsmått, och man sätter upp mål. Sedan kan man mäta hur väl målen uppfylls genom att titta på hur kvalitietsmåtten utvecklas över tid. Därför är det också viktigt att måtten är konsekventa och kan följas kontinuerligt under en längre period.
I Järfälla är det utbildningsnämnden som ansvarar (2010) för flyktningmottagningen. Ett kvalitetsmått man använder sig av är
Andelen flyktingar som har sin egen försörjning efter flyktingmottagningsperioden (24 mån)
Detta är ett rimligt mått. Är man självförsörjande så är man en bidragande del av samhället, något man kan känna sig stolt över och något som är stärkande för självkänslan. Arbete är även en absolut nödvändighet för att bli en del av det svenska samhället.
Ett av verksamhetsmålen man satt upp är att detta kvalitetsmått ska öka, dvs
Andelen flyktingar som har sin egen försörjning efter flyktingmottagningsperioden (24 mån) skall öka.
Hur har då detta kvalitetsmått utvecklats på senare år? Jo, så här:

Det har alltså legat ganska stadigt kring 60% under början av 2000-talet. Rätt hyfsade siffror. Men vad händer 2009?
Ett tapp från 59% till 36% på bara ett år! Och ytterligare tapp till 34% för 2010 (preliminärt från delårsrapporten). Detta har naturligtvis sin förklaring. En stor förklaring är förstås den globala lågkonjunkturen som slog till, triggad av finanskrisen. En annan stor förklaring är att flyktingarna som kommit har sämre förutsättningar än tidigare att bli anställningsbara på svensk arbetsmarknad, då dessa ofta helt saknar utbildning och en icke försumbar del är analfabeter.
Så här skriver man angående det dramatiska fallet i kvalitetsmåttet.
Effektmålet mäter inte kvalitén i flyktingenhetens arbete, då målet är kopplat till en arbetsmarknad, som behöver arbetskraft och dessutom initialt har låga krav på kunskaper i svenska. Flyktinggruppens anställningsbarhet utifrån deras bakgrund är en annan faktor, som inte är påverkbar. Effektmålet bör därför ändras och kopplas direkt till flyktingenhetens arbetsinsats.
Läs det där långsamt en gång till.
När det blir en anmärkningsvärd försämring av hur flyktingmottagningen går, då borde man väl göra kraftinsatser! På allvar fundera över hur man ska få andelen självförsörjande att öka! Men vad gör man? Man vill ändra sättet att mäta! Man vill byta till ett annat mått, så man själv slipper se denna katastrofala utveckling. Detta är verklighetsflykt, att stoppa huvudet i sanden!
Man vill ersätta måttet så att det kan ”kopplas direkt till flyktingenhetens arbetsinsats”. Fly ifrån allt som kan ha med omvärlden och verkligheten att göra, och koppla det till hur mycket man jobbar. Ska vi börja mäta kvaliteten i flyktingmottagningen i hur många arbetstimmar personalen i flyktingenheten jobbar?
Då kan vi väl samtidigt passa på att sluta mäta kvaliteten i skolan med hjälp av elevernas betyg, och istället räkna hur många undervisningstimmar som genomförs?
”Oj vilken bra skola vi har, lärarna har ökat antalet arbetstimmar förra året. Jo, visserligen har betygen sjunkit och andelen elever med behörighet till gymnasiet minskat, men det beror ju på eleverna och omvärlden, så det bryr vi oss inte om.”
Eller varför inte sluta mäta framgången hos våra företag i avkastning och soliditet, och istället mäta den i antal anställda och antal arbetstimmar?
”Vi är otroligt framgångsrika, vi har ökat antalet anställda med 200% senaste året! Vinst? Avkastning? Nej, så kan vi inte mäta just nu, det påverkas ju av omvärlden och efterfrågan på våra produkter. Man måste mäta arbetsinsatsen.”
Detta får mig att tänka på de glada IT-dagarna kring 2000-talets början där man anställde och anställde, och satte sprätt på riskkapitalet från investerarna, vilka likt i masspsykos stoppade huvudet i sanden och förkastade alla sunda sätt att värdera företag, och mätte framgång med hur många man anställt. Hur var det nu detta slutade för IT-branschen..?
Åter till kommunen och flyktingmottagningen. Så här analyserar man bl.a den dåliga måluppfyllelsen (saxat):
Det senaste året och framöver är det människor från Somalia, som utgör majoriteten av de nyanlända. Nära 50 % av alla nya hushåll, som kom 2009 och 2010, är mellan 18-30. Inom ett till två år, så kommer kostnaderna initialt att öka. Orsaken är att det tar längre tid för den somaliska gruppen att nå den nivån i svenska språket, som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningar och för att konkurrera på arbetsmarknaden, då de saknar grundutbildning. Många ungdomar är analfabeter. Tidigare erfarenheter av analfabeter (läs: huvudsakligen medelålders kvinnor från landsbygd) går inte att överföra till denna grupp. Dessa män och kvinnor är unga och socialt fungerande människor. De har en stark motivation och längtan att skaffa sig den utbildning, som det egna landet förvägrat dom under två decenniers inbördeskrig. Ungdomars drömmar att skapa sig en bra tillvaro i Sverige ska vi ta till vara. Gruppen är en stor resurs. Deras barn ska få växa upp med föräldrar som har de kunskaper som krävs för att bli självförsörjande och delaktiga i samhället
Många somalier är analfabeter och saknar utbildning. Dessa uttalanden kan i det politiskt korrekta Sverige nästan kallas rasistiska. Ord som dessa från en sverigedemokrat, och det hade blivit offentlig uthängning jämte krav på gatlopp. Åtmistone före valet. Märkligt att de vågat skriva detta, men så har de ju också lindat in det hela i en hel del floskler.
”Inom ett till två år, så kommer kostnaderna initialt att öka”. Japp, men sen kommer avkastningen och vinsterna eller? Är man analfabet och saknar utbildning kan det nog ta ett bra tag att komma ikapp. Bland våra ungdomar, som kämpat sig igenom nio eller tolv års skola, och ofta även ett per års universitetsstudier, råder rekordstor arbetslöshet. När hinner somalierna ikapp? Om tio år? Tjugo? Någonsin?
”Ungdomars drömmar att skapa sig en bra tillvaro i Sverige ska vi ta till vara”. Ja, men hur vore det om vi gjorde det då, och gav de ungdomar som redan finns här, svenskar och invandrare, en rimlig chans att ta sig in på arbetsmarknaden? Istället för att fortsätta pumpa in invandrare på den redan sedan länge mättade marknaden för lågkvalificerad arbetskraft, den typ av jobb som ofta är första steget in i arbetslivet för våra ungdomar.
”Gruppen är en stor resurs”. Ja, och framgång hos IT-bolag räknas lämpligen i antalet nyanställda, inte i avkastning.
Upprepa detta tills det blir en ”sanning”, och en hel hord av investeringsvilliga riskkapitalister ställer gärna upp med sina pengar.
I detta fallet är det dock de svenska skattebetalarna som får agera riskkapitalister. Och det är deras överförmyndare i riksdag och regering som gladeligen ”investerar” deras pengar i massinvandring, det företag som hittills inte visat några tecken på positiv avkastning, men som dagligen hyllas som en stor resurs och ett vinstprojekt.
När det gäller kvalitetsmåttet ”Andelen flyktingar som har sin egen försörjning efter flyktingmottagningsperioden (24 mån)” verkar det som utbildningsnämnden slipper se dessa besvärande siffror mer, eftersom den nya lagen som trädde i kraft 1 december lägger mycket av ansvaret för att få in flyktingar i samhället på arbetsförmedlingen. Samtidigt flyttas annat ansvar för flyktingmottagande bort från utbildningsnämnden till socialnämnden istället. Då kan man ju passa på att ändra lite sätt att räkna. Vad skönt!
http://www.jarfalla.se/upload/Politik/Utbildningsnamnden/2009/1006/03%201%20Del%C3%A5rsrapport%20per%20augusti%202009%20Utbildning%20och%20flykting.pdf
http://www.jarfalla.se/upload/Politik/Utbildningsnamnden/2010/101005/04%201%20Del%C3%A5rsrapport%20aug%202010%20Utb%20och%20flykting.pdf
http://www.jarfalla.se/upload/Ekonomi/%C3%85Rs_red_2007_jarfalla.pdf