Like this:

Fredagskvällen den 27 november följde jag med Järfälla stöd och behandling i deras uppsökande verksamhet.

Det blev en lärorik och intressant kväll, och jag fick en bra inblick i den viktiga verksamhet som fältarna utför. Jag fick även se en hel del av hur det är att vara ungdom i Järfälla på kvällarna, vad man kan sysselsätta sig med och var man träffas. Det var ju ett tag sen man själv var i den åldern…

Vi gick en del kring pendeltågsstationen, och vi var runt på fritidsgårdarna Tallbohov, Fjällen, och Källtorp, vi hann också med att besöka ett disco på engelska skolan, samt åka runt på några andra ställen.

Många utav ungdomarna på Tallbohov (söderhöjden) hade jag träffat under valrörelsen, vid vår valstuga. Att de var nyfikna på oss då rådde det ingen tvivel om. Det är heller inte så konstigt att man undrar, när man själv har invandrarbakgrund, och lärarna i skolan vill göra gällande att “Sverigedemokraterna vill kasta ut alla invandrare”. Så efter dessa många och långa samtal vid valstugan var det kul att komma att hälsa på dem, när de också kände igen mig.

Något som var väldigt positivt var att se hur många frivilliga vuxna som engagerade sig. Det var många föräldrar som “nattvandrade”, det fanns trygghetsvärdar, polisen var också runt och kollade,  och olika föreningar hjälper också till olika kvällar. Denna kväll var islamiska föreningen med och nattvandrade tillsammans med en grupp föräldrar, samordnat av trygghetsvärdarna.

Något som slår mig är vilken oerhört stor organisation som är igång på kvällarna för ungdomarnas skull. Jag kan inte påminna mig om att det såg ut så på 90-talet när jag var ung och “hängde” ute på kvällarna. En och annan förälder kanske tog en extra sväng med hunden för att kolla läget, och då och då såg vi till personal från någon fritidsgård ute.

Mindre kul var att höra att det numera är väldigt lätt för ungdomarna att få tag på på droger. Tillgängligheten går heller inte att komma åt, på grund av  EU:s öppna gränser.

Något annat som var mindre kul att se är vilken stor segregation som råder. Det kommer knappast som någon nyhet, men det var en annan sak att så tydligt se det ute i ungdomarnas verklighet. På fritidsgårdarna vi var på var det så gott som uteslutande ungdomar med invandrarbakgrund. Hur ska man kunna få acceptans och förståelse av och från andra svenskar när man inte umgås?

Det händer också att det blir en del bråk t.ex ute i Viksjö, med gäng som åker dit med syfte att bråka, ofta med rasistiska motiv om jag förstått saken rätt. Klart är att det finns motsättningar mellan olika invandrargrupper och svenskar. Det är beklagligt att det tillåtits gå så långt med motsättningar och segregation. Naturligtvis skulle en betydligt mer reglerad och ansvarsfull invandring gett mycket bättre förutsättningar för olika människor att umgås.’

Fältare, personal på fritidsgårdar, frivilliga och poliser, gör ett jättejobb idag för att motverka problem och underlätta för ungdomar att inte hamna utanför eller på glid. Deras jobb är oerhört viktigt för att hålla tillbaka problemen. Men man måste gå ett steg längre för att komma åt grunderna till problemen, det segregerade samhälle man under lång tid byggt upp.